Egenvård är en form av sjukvård som innebär att man som patient själv tar ansvar för sin hälsa och behandling. Det innefattar kan innefatta mer än att följa en hälsosam livsstil, utföra egna undersökningar och söka behandling på egen hand när möjligt. Det kan också innebära att använda receptfria produkter, som till exempel smärtstillande mediciner, hostmediciner och allergiläkemedel, för att lindra symptom innan man besöker en läkare. Genom egenvård kan man både förhindra sjukdomar från att uppstå och behandla mindre allvarliga tillstånd utan att behöva träffa en läkare. Det är viktigt att notera att vid allvarliga eller långvariga symtom bör man alltid söka medicinsk rådgivning från en läkare eller annan vårdpersonal.
Nedan har vi från Forsåker Vårdcentral sammanställt information kring några av de vanligaste frågor vi får. Mer information kommer att tillkomma över tid och vårdpersonal kan hänvisa dig till denna sida för att läsa mer om vad du kan göra åt dina besvär. Vid behov av vår hjälp kan du när som helst på dygnet höra av dig via vår app, samt i många fall själv boka tid, beroende på typen och graden av besvär. Klicka i så fall på en av knapparna nedan:
Du kan naturligtvis även ringa under våra öppettider på 031 77 55 900.
Vid en vanlig förkylning blir slemhinnorna i näsan och bihålorna svullna och det kan finnas vätska i bihålorna. Därför kan du få slem, tjock snuva och värk från bihålorna. De yngsta barnen får vanligen mellan sex och åtta förkylningar per år. Vuxna är förkylda två till tre gånger per år eller oftare om de har nära kontakt med barn. Antibiotika har ingen effekt mot förkylning. Bihåleinflammation är en inflammation i näsa och bihålor ofta orsakad av virus eller bakterier. Det finns även andra
orsaker till inflammation som allergi och överkänslighet. De flesta bihåleinflammationer som orsakas av virus eller bakterier läker ut av sig själva.
Vuxna som är förkylda i mer än tio dagar med färgad snuva och svår värk i kinder/tänder kan ha nytta av antibiotika. Det gäller i första hand om läkaren vid undersökningen också finner tjock varig snuva i näshålan och om besvären är ensidiga. Vid måttlig bihåleinflammation har antibiotika i regel ingen effekt. Vid svår bihåleinflammation som bekräftats med röntgenundersökning eller ultraljud kan utläkningstiden förkortas med fyra till fem dagar. Besvären är ofta långvariga, två till tre veckor, oavsett om antibiotikabehandling ges eller inte.
Infektioner i barndomen är ett viktigt led i uppbyggnaden av immunförsvaret. Barn har därför ofta förkylningar och färgad snuva under lång tid. Antibiotikabehandling gör ingen nytta vid dessa tillstånd. Ensidig långvarig snuva hos små barn kan även bero på att en främmande kropp, till exempel en pärla eller ett annat litet föremål, fastnat i näsan
Om antibiotika behövs används i första hand penicillin. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner.
Barn: Hög feber, slöhet och svullnad/rodnad över en bihåla eller i ögonvrån är några tecken som innebär att man bör söka läkarvård akut.
Vuxna: Allvarliga komplikationer är ytterst sällsynta. Svår värk, svullnad i ansiktet och/eller hög feber är tecken på att man ska söka läkarvård akut. Om man har långdragna besvär från bihålorna, i tre till fyra veckor eller mer, bör man söka läkare.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Klicka på någon av proverna nedan för att länkas över till 1177.se där du kan läsa mer.
Info kommer
Under ett helt liv får de flesta ett hundratal förkylningar. Även om förkylning är ofarligt, kan det vara nog så besvärligt. Här kommer åtta vanliga frågor och svar om förkylning.
Förkylning är vår vanligaste infektion och orsakas av virus. Vanliga symtom är snuva, hosta, halsont och feber. Det brukar ta 7–10 dagar att bli frisk. Vissa symtom som hosta kan sitta i upp till några veckor.
Barn får fler förkylningar än vuxna, ofta 6–10 stycken om året. Vuxna har ofta 2–3 förkylningar om året eller fler vid nära kontakt med barn.
Det finns ingen medicin som kan bota en förkylning. Däremot är det ibland möjligt att lindra symtomen. Om du har snuva och nästäppa kan avsvällande nässprayer lindra besvären. Hostmediciner kan prövas men har oftast tveksam effekt. Febernedsättande och smärtstillande medel kan prövas vid behov.
Det är meningslöst att ta antibiotika, exempelvis penicillin, om du är förkyld. Det beror på att antibiotika bara bekämpar bakterier och inte har någon effekt på förkylningsvirus. Förkylningar, luftrörskatarr och även flera andra luftvägsinfektioner klarar kroppen av att läka på egen hand.
Det är inte bra att ta antibiotika i onödan. De nyttiga bakterierna du bär på slås ut och kan ge plats åt sjukdomsframkallande bakterier. Antibiotika kan ge biverkningar som diarré och hudutslag. Dessutom kan bakterierna lättare bli resistenta, det vill säga de lär sig att stå emot antibiotika om det används för mycket.
Kroppens egna immunförsvar är effektivt också mot många vanliga bakterieinfektioner till exempel öroninflammation, bihåleinflammation och halsfluss. Vid de flesta av dessa infektioner bidrar antibiotika blygsamt eller inte alls till en snabbare läkning. Vid lunginflammation däremot har antibiotika avgörande effekter och kan ibland vara livräddande.
Snuva: Vid en bihåleinflammation har vuxna oftast varig snuva i mer än 10 dagar och samtidig påtaglig smärta över kinder och tänder. Först då kan antibiotika göra nytta. Barn kan ha varig snuva under lång tid utan att det behöver vara bihåleinflammation.
Hosta: Kontakta sjukvård vid hosta och samtidig hög feber, påtaglig sjukdomskänsla, andningsbesvär, snabb andning eller ont vid inandning. Det kan vara en lunginflammation som i så fall nästan alltid behandlas med antibiotika eftersom infektionen kan bli allvarlig.
Halsont: Kontakta sjukvård vid sväljningssmärtor utan samtidigt påkommen snuva och hosta. Man kan dock avvakta några dagar om man i övrigt är frisk och inte har stora svårigheter att äta eller dricka.
Öronont: Om barnet har värk i örat som inte går över, sök läkare inom ett dygn. Får barnet ont i örat på kvällen räcker det ofta att ge något smärtstillande och gå till läkaren dagen därpå om smärtorna är kvar eller barnet inte mår bra. Vid öroninflammation kan man behöva penicillin om barnet är under ett år eller över tolv år. Hos barn ett–tolv år kan man efter läkarbedömning avvakta med penicillin då de allra flesta öroninflammationer läker av sig själva.
Feber: Vuxna som har hög feber eller påtaglig sjukdomskänsla i mer än 4–5 dagar i samband med förkylning kan behöva sjukvård. Vänta kortare tid för små barn.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Om du känner dig orolig för infektionen: Sök oss och få en medicinsk bedömning. Klicka på knappen nedan.
De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet eller hosta och ibland feber, så talar det starkt för att det är ett förkylningsvirus som ligger bakom. Då ska man låta infektionen läka av sig själv eftersom penicillin inte gör nytta mot virus. Ibland kan det onda i halsen sitta i någon vecka.
Om du bara har halsont och feber utan snuva, heshet eller hosta, d.v.s. halsfluss, orsakas infektionen ibland av bakterier, framförallt streptokocker.
Vid lindrig halsfluss har man inte någon nytta av antibiotika. Vid måttlig eller svår halsfluss med streptokocker rekommenderas antibiotika. Vid svår halsfluss kan antibiotika förkorta tiden med besvär med två till tre dagar.
Vid halsont utan hosta, heshet eller snuva och vid feber (mer än 38,5 grader), svullna lymfkörtlar på halsen eller vita beläggningar på halsmandlarna orsakas ungefär hälften av infektionerna av streptokocker. Eftersom det inte går att se med ögat vilka infektioner som orsakas av streptokocker kan läkaren ta ett snabbtest från halsen för att se om penicillin kan göra nytta. Blodprover har läkaren mycket sällan någon nytta av.
Det är vanligt att barn, framför allt i förskoleåldern, är bärare av streptokocker i halsen. Läkaren tar därför inte några snabbtester på barn om de inte har tydliga tecken på halsfluss. Enbart bärarskap bör inte behandlas med antibiotika. Förr i tiden kunde streptokockorsakad halsfluss orsaka reumatisk feber och njurinflammation, men i dagens Sverige är dessa följdtillstånd oerhört sällsynta. Därför behöver man inte längre hitta och behandla alla de som enbart bär på streptokocker i halsen.
Om antibiotika bedöms göra nytta ges i första hand penicillin eftersom det har en mycket bra effekt mot streptokocker. Efter 2–3 dagars antibiotikabehandling är du smittfri.
Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner.
Kontakta läkare på nytt om du försämras eller inte blivit bättre inom tre till fyra dagar. Ta även kontakt om du får svårt att gapa eller svälja. Du kan t.ex. ha fått en halsböld dvs. en varbildning vid halsmandlarna.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Luftrörskatarr är en förkylning i luftrören. Slemhinnorna i luftrören som går från halsen till lungorna svullnar och blir irriterade. Hosta är det vanligaste symtomet och hostan pågår i genomsnitt tre veckor. Du kan även ha feber, halsont och snuva.
Luftrörskatarr orsakas oftast av virus eller ibland av bakterier. Oftast går sjukdomen över av sig själv.
Hostan kan vara besvärlig, men den är kroppens sätt att skydda lungorna. Genom att hosta avlägsnas slem som annars skulle lagras i lungvävnaden där det kan ställa till bekymmer. Slem och upphostningar fungerar också som en barriär som fångar upp damm, bakterier och virus som vi andas in. Eftersom din hosta är en del i kroppens försvar, är det sannolikt att det är just det besväret som varar längst innan du blir helt frisk. Att hostan finns kvar så länge beror på att irritationen i luftrören läker långsamt.
Vid luftrörskatarr behöver du inte behandling med antibiotika om du i övrigt är lungfrisk. Även om luftrörskatarren beror på vanliga bakterier eller mycoplasma (en särskild sorts bakterie) så blir du inte fortare frisk. Så trots att antibiotika egentligen har effekt på bakterier (men inte på virus) så går inte katarren över fortare med antibiotikabehandling.
Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner.
Ibland kan dock antibiotika behövas vid luftrörskatarr, till exempel för personer med en redan känd lungsjukdom.
Ofta tar det två till tre veckor innan du blir helt bra. Om du mår bra frånsett hostan behöver du inte oroa dig, framför allt inte om du samtidigt långsamt blir bättre.
Om du får nya eller förvärrade symtom, om du börjar hosta blod eller börjar känna dig andfådd ska du kontakta din vårdcentral igen. Om hostan inte går över på fyra till fem veckor, eller om du ofta, flera gånger om året, får långvarig hosta bör du kontakta vårdcentralen för en lungundersökning
Källa: Folkhälsomyndigheten
Info kommer
Impetigo (svinkoppor) är en ytlig hudinfektion som oftast drabbar barn i förskoleåldern. Den vanligaste formen av svinkoppor ger gulaktiga skorpor på rodnad hud och orsakas av bakterierna stafylokocker och/eller streptokocker. Svinkoppor sitter ofta i ansiktet men kan förekomma på nästan hela kroppen. Bakterierna kan lättare få fäste i en fuktig och irriterad hud, vilket gör att barn med eksem lättare får impetigo.
Det är viktigt att dessa barn använder mjukgörande krämer och eventuell kortisonkräm. Små hudförändringar går ofta över av sig själva med hjälp av rengöring med tvål och vatten. Om större hudpartier är drabbade kan antibiotikasalva behövas och ibland även antibiotika i tablettform eller i flytande form.
Vid små hudförändringar: Blöt upp och tvätta utslaget noggrant med flytande tvål och vatten, både morgon och kväll tills skorporna försvinner.
Kompletterande behandling med antibakteriell klorhexidinlösning på de såriga förändringarna kan ha effekt. Klorhexidinlösning kan köpas receptfritt på apotek. Detta kan prövas i en vecka.
Om såren inte har läkt under denna tid eller fortsätter att sprida sig bör man kontakta sjukvården/vårdcentralen. Det kan då vara aktuellt med antibiotikasalva. Den stryks på två gånger dagligen i fem dagar. Om ditt barn har utbredda hudförändringar och/ eller svinkoppor som förvärrats kraftigt kan det ibland även bli aktuellt med antibiotika i flytande form eller i tablettform.
Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna man bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner.
Föräldrar och barn bör tvätta händerna ofta. Använd gärna handsprit. Undvik direktkontakt med utslagen. Engångshanddukar är bra. Klipp naglarna på barnet och försök att få det att undvika att riva och klia i såren. Byt kläder och örngott ofta. Byt gärna ut barnets tandborste och nappar. Tvätta leksaker och annat, t.ex. dörrhandtag, som barnet tar i med händerna.
Barn i förskoleåldern bör stanna hemma tills såren ser helt torra ut. Äldre barn som förstår att det är viktigt att vara noggrann med att tvätta händerna, kan vara i skolan.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas av bakterier. Infektionen läker hos de flesta barn utan antibiotikabehandling. I vissa fall krävs behandling med antibiotika och då oftast ”vanligt” penicillin. Smärtstillande medicin kan behövas under något dygn oavsett om barnet fått antibiotika eller inte.
Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation.
Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säker öroninflammation ger läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med penicillin, liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan läkaren skriva ut ett recept som kan hämtas ut senare om barnet inte blivit bättre inom en till två dagar. Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen oavsett om barnet behandlas med antibiotika eller inte.
Smärtstillande läkemedel, t.ex. paracetamol, kan ges till barnet vid behov. Om barnet är över sex månader kan även ibuprofen ges. Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det går tillbaka till förskolan/skolan.
Om ditt barn har öroninflammation i det ena örat och det andra örat är friskt behövs ingen efterkontroll (oavsett om barnet har fått antibiotika eller inte).
Barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader om de har dubbelsidig öroninflammation, eller öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat.
Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader endast om hörseln då fortfarande är försämrad. Tänk på att det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation.
Ta alltid ny kontakt för undersökning vid andra symtom (till exempel värk, kraftig lock- eller tryckkänsla, öronflytning och balanspåverkan).
Sök alltid läkare om du misstänker att ditt barn hör dåligt oavsett om du har märkt av någon öroninflammation eller inte.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Måndag & Torsdag: 07:00-20:00
Tisdag & Onsdag: 07:00-17:00
Fredag 07:00-16:00
Stängt 21/11 2024 för utvecklingsdag
Måndag – Torsdag: 08:00-15:00
Fredag 08:00-14:00
Copyright © 2024 Forsåker Vårdcentral AB - All Rights Reserved
Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev om du vill få utskick om nyheter, samhällsviktig information eller vaccinationer.